Kesoneso

Måndag 21 sept. 2009

Tänk er att vakna lagom utvilad vid 7-tiden morgonen. Vädret är fint, men morgondimman har inte riktigt släppt taget, och luften är frisk och klar.
Tänk er att få gå ut på balkongen under dessa förhållanden och mötas av detta:



Det var så underbart att jag, som egentligen inte alls är någon morgonmänniska, tyckte det var jättehärligt att få gå upp. Jag stod bara där inlindad i mitt täcke och sög in den sköna luften.

Till slut var jag tvungen att slita mig därifrån så vi kunde gå ner och äta frukost innan det var dags att fara vidare.

I denna trevliga hörnan satt vi och åt frukost:





Här är uteplatsen där vi satt och mös  kvällen innan:





Och här är Käferhube Gasthof:




Lägg märke till alla blommor, så var det på varenda alphus vi såg, ett jättehav av blommor. Vilket jobb att sköta alla dem.
När vi satt och åt frukost pratade vi lite med mannen som drev Käferhube, och berättade att vi ville köra upp i bergen. Han tipsade oss då om ett ställe som hette Nockalmstrasse, och visade oss på kartan var det låg.

Sagt och gjort. När vi hade ätit upp frukosten och tagit ytterligare fler bilder styrde vi kosan mot bergen.
Redan långt innan vi var framme fanns det massor av fina berg att titta på:



När vi kom fram visade det sig att Nockalmstrasse var en nationalpark som man kunde köra igenom. Det var en väg som var ca 35 km lång, och det fanns ca 20-25 olika stopp där det fanns små minimuseér, information av olika slag, matställen m.m. Givetvis fanns det även souvenirbutiker....

Trots att vi bara stannade till på en tre-fyra ställen i korta stunder, tog det oss ca 3,5 timme att köra igenom. Alltså förstår ni nog att man lätt skulle kunna spendera en heldag där.

Vi tog hundratals bilder inne i parken då det var en natur som var helt underbar att beskåda. Tyvärr är det ju inte alls samma sak på bild som i verkligheten. Dels blir det inte lika mäktigt och dels ser man inte hur högt det faktiskt är.
Eftersom det hade blivit ganska jobbigt att ladda ner alla bilder vi tagit får ni nöja er med ett par tre stycken.

Det var som sagt en underbar natur som inte bara bestod av berg utan även öppna fält, växter, träd, buskar och vatten:



En liten körning och vips så är vi en bra bit ovanför:





En av många vackra bilder:




Högsta stället man kunde köra till låg på 2042 meter så det var ganska högt (jämför med Sveriges högsta berg Kebnekaise som är ca 2100 meter).

En rolig grej där uppe på högsta punkten var denna:



Tittar ni noga så ser ni kanske att alla små vita stenar längst ut bildar små mönster, nämligen namn.

Exempelvis:



Japp, folk från hela världen har skrivit sina namn med dessa stenar. På varenda liten utstickare fanns det mängder med namn.
Vi kunde ju förstås inte vara sämre, utan var också tvugna att sätta vårt avtryck i alperna:



När vi kört hela rundan och kommit ut ur nationalparken började vi köra så sakteliga mot Salzburg. Vi hade dock inte riktigt bestämt oss för om vi skulle stanna över en natt där och ta en liten sightseeingrunda dagen efter, eller om vi skulle köra vidare.

Till slut kom vi fram till att vi nog hellre ville ha mer tid på oss än så, när vi ska till Salzburg, så vi körde förbi och vidare in i Tyskland.

Ju längre vi körde desto mindre såg man av bergen i skymningen:



Vid 21-tiden hittade vi Gasthof Muller (fast med tyskt y) som hade lediga rum, och checkade in där. Trötta som vi var efter en dag med så många intryck somnade vi snabbt.