Sommmarläger
Ett år äldre har jag hunnit bli minsann, och det firades hemma denna gång. Moster, pappa och Eva och grannaste grannarna fick tårta och landgång. Även hovis och hennes dotter fick eftersom de kom dagen efter, dock blev det bara tårta för vi hade redan ätit middag på eftermiddagen.
I onsdags var det äntligen dags för Safir att åka på sommarbete hos sin nya kompis. Jag måste erkänna att jag var lite oroad över resan dit eftersom jag inte hunnit träna Safir så mycket i transporten. Han åkte ju ett par gånger när han var bebis men det är ju så längesen nu så det räknas inte.
Jag har dock hunnit träna honom på att gå av och på transporten, vilket jag nog tycker vi hade nytta av. Han bromsade till en gång, men sen klev han snällt på.
Vi band upp honom så kort det gick och snurrade grimskaftet ett varv runt bommen och hoppades att det skulle räcka för att hindra honom från att krypa under eller hoppa över bommen. Sedan bar det iväg. T har varit så snäll så han har installerat en kamera och därför kunde vi hålla koll på honom hela vägen. De första ca 20 minuterna försökte han krypa under, vända sig eller stegra över bommen, men när han märkte att det inte gick så gav han upp och resten av resan stod han jättesnällt ( dock var han nog ganska trött då också.... ). Så det gick faktiskt över förväntan.
Efter ca en timme var vi framme, och tack vare att supersnälla hovis varit där lite tidigare för att se hur det såg ut, så visste hon ju precis vägen.
När vi släppte ihop busarna så fick Safir totalspel och bara jagade livet ur sin stackars kompis.
De bara sprang och sprang och sprang och Safir bet den andra stackaren i benen och svansen. Både jag och hovis började bli övertygade om att vi skulle få ta med oss Safir hem hem igen.
Men så till slut så bara helt plötsligt stannade de. Och då började de tugga lite gräs istället. Antagligen var de så trötta så de inte orkade något annat :o) Vi sa att det var nog tur att Safir stått i transporten en timme innan och hunnit bli lite trött redan där.......
Efter lite snabbtuggor fick Safir plötsigt syn på att det gick kor i hagen vid sidan om, så då blev han istället nyfiken på dem.
Min snygging!
Nu började kompisen våga sig fram lite försiktigt för att checka av sin nya kompis, men Safir skulle fortfarande kaxa sig lite.
Till slut så verkade det i alla fall som att de kom överens om att det är trevligare att vara kompisar.....
De där kossorna är fortfarande spännande, långhåriga är de dessutom.
Efter ytterligare en liten stund kom de på att man kan leka med varandra också.
Så när vi till slut körde därifrån var det ömsom lek och ömsom grästuggande och de är så fina ihop de två nya kompisarna.
När hovis och jag kom hem igen var det dags att klippa Lurfvas, men det gick inte riktigt som det skulle.......
Saxen krånglade en del och när vi (eller rättare sagt hovis, som återigen är snäll och rycker in) kommit halvvägs så gick det inte alls längre. Så nu ser Lurfvas minst sagt rolig ut...... :o)
Ena sidan:
Andra sidan:
Hrrmm, nåja. Det svalkar ju i alla fall, hehe, och såhär får han se ut en dryg vecka till :o)
Till sist ville Choklad också vara med på en hörna:
Hon har ju äntligen behagat bli ohalt, så nu har jag och medis börjat skritta igång henne så smått. Får bara hoppas att det håller i sig!
Kommentarer
Trackback
