Kesoneso

Brr, nu känns det verkligen att hösten kommit. Det blåser och regnar om vartannat och det är riktigt kyligt ibland, usch så trist!

 

Men livet springer vidare ändå. Helgen efter att vi stängde för säsongen var vi uppe och packade ihop allting och sedan körde vi till sist hem husvagnen också.

Efter det har allt liksom bara flutit på. Thomas är på fabriken varje dag, och jag försöker köra ner ett par dagar i veckan om bara grannaste dottern kan mata Safir på sin lunch.

 

Choklad har i sommar gått på bete hos grannarna, men för en och en halv vecka sedan hämtade jag hem henne. Eftersom hon är väldigt ranghög har jag inte litat på henne nog för att släppa ihop henne med Safir, så hon fick gå i egen hage och bekanta sig med honom över staketet:

 

 

Det var väldigt nyfiket i början och skulle skrikas lite när man nosade på varandra, men Safir tyckte samtidigt att hon var ganska läskig:

 

 

Nu har de som sagt gått på det viset i snart två veckor, så med en del fjärilar i magen provade vi idag att släppa ihop dem. Jag tänkte att nu är vi hemma bägge så vi kan hjälpas åt om det behövs.

Men pah! jag har aldrig varit med om ett så lugnt ihopsläpp, Choklad struntade fullkomligt i de andra och när Safir blev för närgången (han var ju fortfarande nyfiken) så sa hon ifrån på skarpen ett par gånger utan att röra honom ändå, och sedan var det bra med det!

 

 

 

Safir däremot har börjat bli ett riktigt litet monster, han testar alla gränser han kan och både stegrar sig och biter och sparkar, när jag ska gå ut och gå med honom, men de flesta gånger slutar dock med att han inser vem som sätter gränserna, så förhoppningsvis lugnar han ner sig till slut  :o)

 

Och Choklad har nu fått en ny ryttare, jag fick ju en ny medryttare i våras, men det slutade med att hon inte kunde komma så mycket som var sagt från början, (dock kom hon iaf de dagar hon sa att hon skulle, till skillnad från den första) så till slut kom vi överens om att jag skulle hitta någon ny. Då mailade jag till en tjej som också svarat på annonsen jag hade ute sist, och hon var fortfarande intresserad så nu har hon varit här några gånger. Hoppas på tredje gången gillt!

 

Veckan som gått nu har vi haft sommargäster i Annorlunda stuga, och de skulle ha sin tvååriga dotter med sig. Så när de bokade stugan tänkte jag att nu är det lika bra att jag tar itu med projekt: måla sandlåda som jag har tänkt göra i ett helt år typ.

Vet inte om ni kommer ihåg den där sandlådan som Thomas och hans kompis lekte i. Vi hade den i utställningen eftersom vi sålde sådana, och sedan tog jag hem den för att låta den torka upp, och skulle sedan måla den och sätta ner den i stugan.

 

 

Det har som sagt inte blivit gjort, men nu när jag är hemma så mycket passade jag alltså på ( har även fått gjort mycket annat sånt som aldrig blir gjort annars, så det har varit en bra sak i allt detta tråkiga ), och jag tycker faktiskt resultatet blev riktigt bra. Även barnpicnicbänken hann jag med:

 

 

 

I söndags samlades Thomas syskon med familjer (då även vi alltså) för att fira hans mammas födelsedag (egentligen fyller hon år idag Grattis! men vi firade det i söndags). Dett gjorde vi genom att äta middag på ett gammalt tåg som dras av ett ånglok. Det går nere i Österlen, med en restaurangvagn så man kan boka bord.

 

 

Det blev en trevlig dag med förrätt, huvudrätt och efterrätt tillsammans med fin utsikt och prat.

 

Till slut en bild på fina blombuketten jag fick av min älskade man då vi firade bröllopsdag i onsdags:

 

 

Han fick blommor av mig också, dock inte lika stor bukett, men å andra sidan så fick han även en myskväll med sin favoritmiddag!

 

Och för er som trots föregående inlägg inte är övertygade, kan man ju alltid prova hästar som Harold the horse:

Hur många gånger har man inte fått höra hur farliga hästar är?

Nå, här har ni beviset..... ;o)