Semester
2 1/2 vecka har vi haft ledigt nu, både jag och Thomas. Det började ju med utställningen som jag skrev om sist och därefter följde ett par dagar med lite tråkigt väder då vi bara vilade och slappade i soffan den mesta tiden. Annars har det faktiskt varit ganska händelserikt men på ett härligt sätt.
Eftersom Safir var så bråkig på utställningen så körde vi upp en dag och jobbade lite med honom, både lasttränade och tränstränade och han var jätteduktig. Thomas stod bakom och bara knuffade lite på honom de två första gångerna, och efter det gick han på själv med mig flera gånger.
Även tränset och bettet var han duktig med och accepterade snabbt.
Vi har även hunnit åka över till Danmark några dagar, där vi körde runt lite utan några direkta planer. Vi tog det lite som det kom och jag som älskar att tälta fick övertalat T till det. Å andra sidan fick T åka båt lite mellan öarna.
Vi avslutade dagarna i Danmark med att gå på Zoo i Köpenhamn och en av fördelarna med att göra det nu, var att många av djuren hade bebisar :)
Det allra bästa var dock deras isbjörnsanläggning. Man kunde dels se dem på land,
men man kunde även gå under marken och se dem i vattnet. Där var hade de byggt en glastunnel så att man gick igenom vattnet såhär:
Och vi hade sådan tur att en av isbjörnarna var på lekhumör precis när vi kom så vi fick en häftig upplevelse.
Isbjörnstassar är ganska stora på nära håll.......
och även rumpor :)
Alla djur var däremot inte på lekhumör, som denna till exempel.
Just denna dag var även Kalle Anka på turné på Zoo, och han hade givetvis med sig sin 313
Till slut har jag en tråkig nyhet att berätta.
Vår fina Herr Lilleman Get IX af Trälshult fick igår somna in. Ni som inte vet något om hur han kom till oss kan läsa HÄR.
Han har den sista tiden haft problem med sina ben/leder. Och efter provtagningar och undersökning hittades inga uppenbara fel, men ont hade han. Vi provade för ett tag sedan med att låta honom gå på smärtstillande och till en börjande såg det väldigt lovande ut. Han blev som ett barn igen och hoppade, sprang och skuttade. Men efter ett tag hjälpte medicinen inte lika bra längre och vi fick öka dosen. Till slut var han uppe på dubbel dos, men igår morse när T kom ut och skulle ge honom medicinen så ville han inte alls. Inte ens mat ville han ha och då tog vi snabbt beslutet och ringde och beställde avlivning.
Vi tvingade i honom en riktig dunderdos av medicinen så att han sina sista timmar fick vara helt smärtfri och såg så glad ut :)
Nu närmar det sig kväll och Thomas och jag ska strax köra uppåt, vi ska avsluta semestern med att imorgon åka ut till våra vänner som har sommarställe på en av öarna, och det brukar vara helmysigt.
Utställning (varning för långt inlägg)
Igår var vi i Laholm för att deltaga i Safirs första utställning. Jag har givetvis varit nervös ända sedan i fredags, främst för hur han skulle uppföra sig men givetvis även lite spänd och nyfiken på vad de skulle säga om honom. Jag hade redan innan bestämt att om han fick riktigt dåliga poäng så skulle han kastreras, möjligtvis att han skulle få åka på en till utställning först, eftersom alla domare dömer lite olika.
Så börjar vi från början. T och jag skulle köra hem på lördag kväll och eftersom vi skulle få besök på eftermiddag visste vi om att det kommer bli sent. Därför erbjöd sig snälla Hovis att hämta Safir från betet redan på lördagen och köra hem honom till sig. På så vis kunde hon snygga till honom inför utställningen. Dock visade safir redan här att min oro för hans uppförande var befogad..... Han skulle ju förstås INTE gå på transporten! Stackars hovis fick kämpa i 1 1/2 timme innan hon till slut med hjälp fick slängt in honom på plats.
Väl hemma hos Hovis skulle han givetvis inte heller gå in i stallet, men här ryckte mannen in och han var helt enkelt starkare än Safir, så han hade inte så mycket att säga till om :o)
Enligt uppgift från Hovis uppförde han sig i alla fall helt okej när han blev tvättad,putsad och friserad även om han gjorde sina försök....
Nåväl, det blev kväll och Thomas och jag begav oss hemåt och vid 23-snåret landade vi hemma på gården. Där rafsade jag snabbt och lätt ihop saker som jag skulle ha med mig, och vi tömde det lilla vi hade i släpet och satte i mellanväggen. Vid midnatt kom vi i säng och givetvis var jag så nervös och såg framför mig det ena skräckscenariot efter det andra, att jag somnade inte förrän vid två-tiden.
Klockan fem ringde larmet och det var dags att gå upp......
Vi var framme hos Hovis vid 07.00 och för säkerhets skull lastade vi Safir direkt, nu var vi dock tre stycken så det gick snabbt och lätt att få in honom.
08.30 var vi framme på plats och 09.00 startade första klassen, vilken var Safirs klass. Så det blev lite sista putsning och lite uppvärmning, och här börjar han ju då krångla och bli bångstyrig....Massor av nya hästar och ny miljö gör ju det lite förståeligt, men lite pinsamt är det ju dock ändå. Men, men tänker jag så länge inga katastrofer inträffar så får man se det som en erfarenhet rikare.
Sedan var det dags att gå in i ringen. Återigen ställer snälla Hovis upp så det är hon som visar honom och som ni kommer att se på följande bilder så visar han sig inte från sin bästa sida, då han vill gå mer två ben än på fyra. Stå stilla var han heller inte ett dugg intresserad av, suck liksom!
Tre stycken var det i denna klassen och först går alla tre ett varv tillsammans och ni ser hur fint de andra två går.........
Sedan går man en och en och visar sin häst i både skritt och trav. Först var det de andra två:
Väldigt fina bägge två som ni ser.
Till sist var det Safir
Här står de två domarna och sekreteraren och tittar på hur han rör sig.
Sedan ska han då stå stilla med benen i en speciellt ställning, men det var hyfsat omöjligt som sagt.
Här har ni även mig på bild. Jag fanns med i kanterna för att rycka in och vifta lite med spöet när han skulle trava, så han fick lite fart.
Som sagt så uppförde han sig inte precis exemplariskt och stackars Hovis fick kämpa bra mycket mer än vad det ser ut som på bilderna för att hålla honom, men inga större katastrofer inträffade åtminstone. Och domarna tog det riktigt bra, de till och med verkade tycka om att där var lite fart i honom som hingst.
Efter detta kommer alla tre in i ringen igen och domarna ger kritiken och berättar poängen. Först ut är den som blev trea med 37 poäng, och det var minsann inte Safir, kul tänkte jag. Nu till det chockerande, han blev inte heller tvåa.
Han vann!
Nu vart jag så chockad så jag hörde inte alls vad domarna de sa, men jag snappade i alla fall upp att han fick silver och det får man upp till 39 poäng, 40 och uppåt ger guld. Eftersom tvåan fick 38 poäng så visste jag att han skulle få 38 eller 39 poäng men när man vinner klassen får man inte reda på poängen ännu.
Alla som vinner sin klass och får minst 38 poäng går nämligen vidare och tävlar om championat, i det här fallet Champion Unghingst, och blir man sedan champion så tävlar man om Best In Show. Nu var det så i detta fall att det bara var denna klass som tävlade om Champion Unghingst så Safir blev automatiskt Champion när han vann klassen! Därför skulle vi inte få veta poängen förrän det var dags att kora BIS.
Men championaten avgörs efter alla andra klasser, vilket innebar att vi hade en vääääldigt lång dag framför oss, för nu var vi tvungna att stanna kvar till dess.
Vi kunde dock inte pausa ännu, för direkt efter Safir var det dags för Hovis att visa sin egen lilla sötnos, som är lika gammal som Safir men det är ett sto så de visas i olika klasser. Därför det blev ett snabbt byte av ponny i öppningen och så fick hon göra om hela proceduren igen. Dock med en betydligt lugnare ponny..... :)
Denna sötnos har tidigare fått fina poäng och blivit Champion föl, men nu var hon i en växfas och därför blev det tyvärr inte några toppoäng, men ändock silver.
Nu kunde vi äntligen pusta ut ett tag. Hovis lastade sin pärla och körde hem med den eftersom de inte behövde stanna kvar med henne, och efter lite överläggande kom T och jag fram till att vi också skulle ha bra tid att köra hem emellan så det gjorde vi. Med tanke på den lilla sömn vi fått på natten la vi oss att sova en stund och vi tog även en glass med grannen. Hovis som kommit tillbaka till utställningen för att visa en annan kompis häst, höll oss uppdaterade tidsmässigt och det visade sig gå väldigt segt, domarna tog lång tid på sig. Dessutom hade någon berättat för Hovis att detta domarparet hade dömt tillsammans förut, och idag gick det fort jämfört med innan!
Vid tre - halv fyra körde vi tillbaka och det var fortfarande lång tid kvar, så vi satt och väntade en hel del och tog även en sväng till cafeterian. Hovis dotter roade sig också bäst hon kunde.
Vid halv sex var det äntligen dags för championaten!
Safir som nu stått nästan en hel dag i transporten var lika odräglig om inte värre än innan, så det var bara att gå, gå, gå runt med honom. Först en liten stund innan det var dags att utse Champion Unghingst.
Så blev det Safirs tur att gå in och visa sig lite till, dock försökte Hovis inte ens få honom att stå stilla utan han fick gå hela tiden.
Vi fick våra priser och sedan ut en liten sväng igen medan resten av championaten blev klara.
Till slut skulle alla Champions in i ringen för att tävla om Best In Show. Det kändes dock riktigt onödigt för vår del då vi visste att det inte fanns en chans för oss. Man vinner liksom inte BIS med en unghingst och definfitivt inte med en silverrosett när det finns andra som fått guld.
Safir var dessutom på bristningsgränsen och odrägligare än någonsin, det hade ju trots allt varit en väldigt lång och händelserik dag.
Mitt i allt ihop hände nästan den katastrof som jag fasat för, Safir fick ett ryck och höll på att springa ner domarna. Men Hovis lyckades få stopp på honom precis i sista sekund. Puh!
Kvick ut med en mycket otålig och egentligen fruktansvärt trött liten herre efter att han fått sina poäng. T tog över honom och började gå bort till transporten. På något sätt hade nog Safir glömt bort sig under alla omständigheter för han gick rakt in transporten med T, så han bara stängde snabbt och lätt så vi kunde pusta ut.
Vi samlade ihop alla våra saker och kom äntligen iväg, klockan 19.15 ! Dessutom har vi en sådan snäll veterinär så vi fick komma hem till henne en söndagkväll och vaccinera Safir innan vi till slut körde tillbaka honom till hans kompis på betet. Jag kan säga att de sista två turerna var han så trött så han stod nästan och somnade i transporten.
Summa summarum då!
Med tanke på att Safir aldrig varit ute och träffat andra hästar eller varit med om något sådant här liknande tidigare så var det inte så konstigt att han blev uppspelt och hispig, dessutom är han ju hingst :) Och det blev heller aldrig den riktiga katastrof jag väntade mig, med lösspringande häst osv.
Jag hade heller aldrig väntat mig att vi skulle komma hem med allt detta fina:
En rosett där det står Klassvinnare, en rosett där det står Champion och en massa fina priser!
Tillsammans med fin kritik och 38 poäng!
Så jo, jag är riktigt nöjd över gårdagen, stolt över min Sampas fina son och tacksam över att ha bästa mannen och bästa Hovis!
