Djur + veterinärer = sant
Japp, så sant som det är skrivet. Har man dessutom så många djur som vi har så har man dessutom bra kontakt med sin veterinär :O)
Jag hade nämligen bokat en tid för att kolla Max framben, som han haltat på till och från ett litet tag. Vad händer då när jag är nästan framme hos veterinären? Jo, jag upptäcker att jag kört ifrån min plånbok! Det är för sent att köra hem och hämta den, så det är bara till att köra vidare till veterinären, och när det är vår tur får jag förklara läget, liiiite pinsamt.
Men han bara skrattar åt mig och svarar att det ordnar sig. Jag får komma in och betala en annan dag, Puh! Som sagt, han känner oss ganska bra vid det här laget, jag behöver knappt presentera mig när jag ringer ens.
Nåväl, Max blev undersökt och det var som befarat, han börjar bli gammal och har fått artros. Så nu ska han få kosttillskott (dyrt sådant) resten av livet, och när det inte hjälper längre får man även sätta in smärtstillande. Så nu håller vi tummarna på att tillskottet ska räcka resten av hans liv!
Simning ska vara bra träning vid artros och det älskar han ju. Se bara på dessa bilder jag satt ihop till en liten film. De är tagna för ett par år sedan när grannaste grannhunden Ella och Max badar.
Måste säga att jag är riktigt impregnerad över mig själv som lyckat klippa ihop det til en liten film, det var mitt första projekt på macen.
Jag vet, den är lite lång men ändå.... :o)
Som om det inte var nog, så blev jag tvungen att kontakta veterinären igen dagen efter. Lurfvas har fått vad jag misstänkte var en ink. En ink är en typ utväxt, bula eller hur man ska säga som hästar, och tydligen även åsnor, kan få. Vissa jämför det lite med våra vårtor.
Bara det att har man otur kan en ink växa och blir jättestor, så det är inget man bara lämnar obehandlat. Jag pratade lite med "min" veterinär som rekommenderade mig att ringa en klinik för att diskutera vad man kunde göra ( min veterinär har bara en liten praktik med begränsningar ).
Det finns en salva som man kan smörja på, men Lurfvas har lyckats få sin ink precis vid ögat så det var uteslutet.
Man kan skära bort den men det var den för liten för i dagsläget, så det bestämdes att den ska sprutas. Då sprutar de in ett medel i den några gånger med några veckors mellanrum, som ( förhoppningsvis) ska få den att försvinna. Inte jättebilligt det heller......
Om vi stannar kvar vid ämnet Lurfvas så var hovis snäll nog att komma ut så vi fick klippt honom. Det behövs ju göras varje år vid denna tiden, och även om det inte är hans favoritgrej så står han ändå snällt utan några större protester. Jag tror nog att han tycker det är ganska skönt att bli av med all päls, och framförallt all smuts under pälsen. Han var jämngrå, man såg knappt hans ål (den mörka linjen som går längs ryggen).
Halvansiktet...... :o)
Till slut måste jag få visa; jag fick ett meddelande för några veckor sedan att en gammal kompis till mig ville ha min mailadress, för hon hade en bild hon ville skicka. Sorry AnnSo, jag vet att jag skulle maila tillbaka dig, har bara inte blivit av ännu men det kommer.... :O)
Bilden är på mig och hennes gamla häst, som jag var skötare på, när jag var ca 13 - 14 år gammal. Jösses vad mycket roligt skit vi hittade på på den tiden.......Eller hur AnnSo ?
Jag hade nämligen bokat en tid för att kolla Max framben, som han haltat på till och från ett litet tag. Vad händer då när jag är nästan framme hos veterinären? Jo, jag upptäcker att jag kört ifrån min plånbok! Det är för sent att köra hem och hämta den, så det är bara till att köra vidare till veterinären, och när det är vår tur får jag förklara läget, liiiite pinsamt.
Men han bara skrattar åt mig och svarar att det ordnar sig. Jag får komma in och betala en annan dag, Puh! Som sagt, han känner oss ganska bra vid det här laget, jag behöver knappt presentera mig när jag ringer ens.
Nåväl, Max blev undersökt och det var som befarat, han börjar bli gammal och har fått artros. Så nu ska han få kosttillskott (dyrt sådant) resten av livet, och när det inte hjälper längre får man även sätta in smärtstillande. Så nu håller vi tummarna på att tillskottet ska räcka resten av hans liv!
Simning ska vara bra träning vid artros och det älskar han ju. Se bara på dessa bilder jag satt ihop till en liten film. De är tagna för ett par år sedan när grannaste grannhunden Ella och Max badar.
Måste säga att jag är riktigt impregnerad över mig själv som lyckat klippa ihop det til en liten film, det var mitt första projekt på macen.
Jag vet, den är lite lång men ändå.... :o)
Som om det inte var nog, så blev jag tvungen att kontakta veterinären igen dagen efter. Lurfvas har fått vad jag misstänkte var en ink. En ink är en typ utväxt, bula eller hur man ska säga som hästar, och tydligen även åsnor, kan få. Vissa jämför det lite med våra vårtor.
Bara det att har man otur kan en ink växa och blir jättestor, så det är inget man bara lämnar obehandlat. Jag pratade lite med "min" veterinär som rekommenderade mig att ringa en klinik för att diskutera vad man kunde göra ( min veterinär har bara en liten praktik med begränsningar ).
Det finns en salva som man kan smörja på, men Lurfvas har lyckats få sin ink precis vid ögat så det var uteslutet.
Man kan skära bort den men det var den för liten för i dagsläget, så det bestämdes att den ska sprutas. Då sprutar de in ett medel i den några gånger med några veckors mellanrum, som ( förhoppningsvis) ska få den att försvinna. Inte jättebilligt det heller......
Om vi stannar kvar vid ämnet Lurfvas så var hovis snäll nog att komma ut så vi fick klippt honom. Det behövs ju göras varje år vid denna tiden, och även om det inte är hans favoritgrej så står han ändå snällt utan några större protester. Jag tror nog att han tycker det är ganska skönt att bli av med all päls, och framförallt all smuts under pälsen. Han var jämngrå, man såg knappt hans ål (den mörka linjen som går längs ryggen).
Halvansiktet...... :o)
Till slut måste jag få visa; jag fick ett meddelande för några veckor sedan att en gammal kompis till mig ville ha min mailadress, för hon hade en bild hon ville skicka. Sorry AnnSo, jag vet att jag skulle maila tillbaka dig, har bara inte blivit av ännu men det kommer.... :O)
Bilden är på mig och hennes gamla häst, som jag var skötare på, när jag var ca 13 - 14 år gammal. Jösses vad mycket roligt skit vi hittade på på den tiden.......Eller hur AnnSo ?
Aprilväder i mars
Nu har vi haft årets säsongstart för ett par veckor sedan och det började riktigt bra får vi säga. Vi har ju haft underbart fint väder i mars månad, så första helgen hade vi riktigt mycket med folk som tittade på trädgårdsmöbler. Nu har vi dock kommit in i april och fått äkta aprilväder. Igår kom det både regn, snö och hagel plus att det blåste, dessutom var det strålande solsken en stund på morgonen.
Innan vi öppnade hade vi turen att båda två vara hemma ett par dagar när det var så där härligt vårväder, och jag har även varit hemma ett par omgångar efter vi öppnade. Lika fint var det de flesta av dessa dagar så jag har har fått några underbart härliga ridturer i vårvärmen!
Jag tror att min lilla Chokladbit har börjat testa vår medryttare lite, och första dagen jag var hemma sist trodde hon nog att det skulle gå att driva med mig också..... Så det blev en riktigt lång ridtur den dagen, upp i skogen på ställen vi inte varit förut, men till slut så insåg hon nog vem som satt på ryggen.
Efter ett sådant ridpass blir man svettig, och då kommer dumma matte och häller vatten på en och torkar bort svetten. Då finns det ju bara en sak att göra när man kommer ut i hagen igen.....
De följande dagarna jag red gick hon riktigt superbra, så det kändes toppen.
När man bara är hemma några få dagar åt gången så är det ju mycket som ska hinnas med, bl.a. så behöver djuren mat, så jag måste köra och hämta hö. Denna gången fick jag "hjälp" med att lasta av höet:
Jag och Max hade sällskap av Ella en hel dag förra veckan när grannaste grannen var iväg med jobbet. Givetvis blev det en del bus:
Snacka om höga toner...... :o)
Eftersom jag inte kommer hem förrän efter påsk nästa gång, så fick jag ju även passa på att göra lite påskfint med blommor och ris:
Innan vi öppnade hade vi turen att båda två vara hemma ett par dagar när det var så där härligt vårväder, och jag har även varit hemma ett par omgångar efter vi öppnade. Lika fint var det de flesta av dessa dagar så jag har har fått några underbart härliga ridturer i vårvärmen!
Jag tror att min lilla Chokladbit har börjat testa vår medryttare lite, och första dagen jag var hemma sist trodde hon nog att det skulle gå att driva med mig också..... Så det blev en riktigt lång ridtur den dagen, upp i skogen på ställen vi inte varit förut, men till slut så insåg hon nog vem som satt på ryggen.
Efter ett sådant ridpass blir man svettig, och då kommer dumma matte och häller vatten på en och torkar bort svetten. Då finns det ju bara en sak att göra när man kommer ut i hagen igen.....
De följande dagarna jag red gick hon riktigt superbra, så det kändes toppen.
När man bara är hemma några få dagar åt gången så är det ju mycket som ska hinnas med, bl.a. så behöver djuren mat, så jag måste köra och hämta hö. Denna gången fick jag "hjälp" med att lasta av höet:
Jag och Max hade sällskap av Ella en hel dag förra veckan när grannaste grannen var iväg med jobbet. Givetvis blev det en del bus:
Snacka om höga toner...... :o)
Eftersom jag inte kommer hem förrän efter påsk nästa gång, så fick jag ju även passa på att göra lite påskfint med blommor och ris:
