Glada och Stolta tider! Lååångt inlägg!
Det har varit lite dött på bloggskrivningen som ni kanske märkt, mest för att jag kände att jag behövt en paus ifrån det. Det tar längre tid än man kan tro att få ihop ett inlägg, när man tvunget ska göra de så långa som jag och ha med många bilder som jag vill. När man dessutom bor i ödemarken som vi gör så går det inte så snabbt när man ska vara ute på internet.....
Men i alla fall. Det har ju hänt lite i våra liv trots att jag inte skrivit om det här. Norrköping är slut för denna säsongen och hösten har kommit som ni kanske märkt.
Vi hade finbesök nere över en helg för ett tag sedan och vi hade jättemysigt. Grabbarna tog en runda till Danmark medan vi tjejer och lillkillen myste med alla djuren. Tanken var även lite ridning men Choklad visade sig vara småhalt i traven så det blev bara till att avsluta ridningen direkt igen.
Jag och snälla hovis har varit iväg på sadelprovning med Choklad och det kan vara att det blev lite för mycket lite för tidigt efter hennes förra hälta. Däremot så är hon redan bättre och vi har börjat skritta igång henne igen, så vi får hålla tummarna för att det inte kommer tillbaka. Hon börjar ju bli gammal så vi får helt enkelt ta det lugnt och mest lulla ute i skogen med henne så ska det nog gå bra.
Men nu till ett par roliga nyheter som jag är så glad och stolt över!
För drygt en månad sedan bestämde medryttaren och jag att vi skulle ta en storstädning i stallet inför hösten, och så blev gjort. Vi dammade, tvättade, skurade och skrubbade nästan hela dagen. När vi var klara så stod vi och pratade med Thomas och jag menade på att vi kanske kunde slänga lite färg på ytterväggarna så det såg lite trevligare ut i stallet.
Här ser ni att det inte är mycket till färg på väggarna.
Tanken är ju att stallet ska renoveras ordentligt längre fram, men jag tyckte att tills dess kanske lite färg kunde vara trevligt.
Det blev bestämt att ja, varför inte!
Men........
Vi är ju som vi är, och om vi ändå ska måla väggarna är det ju lika bra att putsa dem först så det också är gjort...
Och om vi ändå ska putsa väggarna så kan vi lika bra höja takbjälkarna eftersom de egentligen är för låga.....
Och om vi ändå ska höja takbjälkarna så måste vi ta ner delar av Choklads box, och då kan vi lika gärna gjuta golvet.........
Och ska vi gjuta golvet så får vi ju riva ner murarna till de små boxarna.....
Hux Flux (det var längesen man hörde det uttrycket va? ) så såg det istället ut såhär i mitt stall ! :
Det enda jag kan säga är att alla ni andra får tycka vad ni vill, för jag tycker det är SÅ fint !! Jag är så nöjd, glad och tacksam över mitt nya fina stall.
Här får ni se lite hur stallet växte fram:
Den andra saken som jag är glad och stolt över är mitt lilla monster.
Vi skulle hämta hem honom i fredags, men det sista materialet för att kunna bygga boxarna kom inte förrän i onsdags, vilket innebar att vi bara hade torsdagen på oss att bygga upp tre boxar och sätta upp sex fönstergaller.
Det blev en låång dag för våra två hjälpande vänner men till slut var det klart så i fredags middag körde vi till betet för att lasta en säkerligen protesterande ponny.
Men hör och häpna, en liten knuff i rumpan och han skuttade direkt på transporten efter att vi alla tagit farväl av varandra, både ponnier och människor. Lite bank och krängande i början men efter en stund stod han så snällt när vi körde hemåt.
Väl hemma fick han komma ut i hagen och återförenas med Choklad och Lurfvas, dock med staket emellan för vi vill inte ha fölis nästa år!
Titta här vad han skulle stajla ( hur stavas det egentligen? ) sig:
På kvällen tog jag in Safir och plågade honom ännu mer genom att duscha honom, för det var nämligen dags för en ny utställning i lördags. Lite protester gjorde han allt, men överlag var han duktig.
Lördag morgon fick han kliva på transporten igen och det gjorde han jättesnällt, bara gick rakt på som ingenting!
När vi kom fram till utställningen fick vi veta att hovis, som (såklart) var den som skulle visa honom, var försenad. Nu började jag bli nervös, tänk om hon inte hinner i tid. Jag klarar (läs: fegar ur) ju inte att visa honom så som han håller på, tänk bara på förra gången då han gick på två ben mesta tiden och höll på att springa ner domarna!
Som tur var hade jag T med mig så han kunde ju hålla honom tills det vara vår tur, och så fick jag hoppas på att Petra skulle hinna. Så jag tränsade och vi lastade ur honom och beredde oss på vad som komma skulle.
Jag snyggade till det sista på honom och T började gå runt med honom för att värma upp lite. Efter en liten stund började vi undra....... Safir gick liksom så......snällt!
Han traskade snällt på sidan om T utan att vare sig försöka stegra, kränga eller lägga sig ner. Inte ens när vi gick in i ridhuset, där det är trångt och många andra både ston och hingstar.
Han gick så snällt så jag vågade ta över honom och T kunde springa ut och möta upp hovis för att ta hand om hennes ponny, medan hon sprang in till mig för att visa Safir, med bara ett par minuter tillgodo, PUH!
Även här uppförde han sig nästan perfekt, han stegrade ett par gånger när de skulle stå stilla för domarna, men han stod ändå stilla ett litet tag! Förra gången fanns det inte en chans att få honom till det.
Visst, han står inte "rätt" med benen, men det brydde vi oss inte om kan jag säga.
Domarna berättade kritiken, men vi fick inte veta några poäng, däremot var vi välkomna tillbaka för att tävla om titeln Champion Unghingst. Förra gången var det ju två andra i Safirs klass och då vann han ju över dem och blev automatiskt Champion för inga andra klasser tävlade om den titeln den gången.
Men denna gången var Safir ensam i sin klass (det skulle varit en till men den var struken), däremot så var det två andra klasser som tävlade om titeln, totalt fyra hästar till.
Givetvis blev vi glada över detta, men det innebar också att vi även denna gången behövde stanna hela dagen. Lite jobbigt när ens klass är i början och championaten i slutet. Speciellt som de andra hingstarna var två och tre år gamla, dvs troligen blir de högre placerade än Safir. Eftersom de är äldre har de utvecklats mer och får bättre poäng, så det kändes lite onödigt egentligen.
Direkt efter Safir var det dags för Hovis egna ponny.
Tyyvärr är hon fortfarande i växfas så hon gick inte vidare men ändock ett silver. När hästarna efter sina klasser stod på plats i transporterna igen tog vi lite att äta. Efter lunch var dags för en kompis till hovis att visa sin dam, och även här fick hovis rycka in och visa. Stackaren, som vi utnyttjar henne :)
Det gick jättebra för henne också 40 poäng och guld, men det var många i den klassen så det räckte inte till att gå vidare.
Efter ytterligare dötid som vi spenderade med att prata och titta på fina ponnier, började det närma sig slutet. Hovis kollade resultat-tavlorna och konstaterade att Safir hade plötsligt bara en häst till att tävla om championatet mot. En var struken och två hade inte fått tillräckligt höga poäng för att få gå vidare, man måste ha minst 38 poäng för att få bli Champion som unghäst. Vuxna måste få 40 poäng.
Oj, nu blev det ju spännande, men den sista hästen hade inte visats ännu och den var tre år så det var ändå knappast troligt att han skulle få titeln igen.
Eftersom det närmade sig slutet var T och jag tvungna att gå ut och göra iordning Safir, så jag skulle inte få se hur hans konkurrent såg ut.
Men Safir fortsatte att uppföra sig lika duktigt, trots att han nu stått i transporten nästan hela dagen, så jag kunde smita in och hann precis se den andra hästen medan T gick runt med Safir.
Hör och häpna! Den andra hästen fick 37 poäng.....
Ännu en gång har lilla monstret vunnit titeln Champion unghingst! Och även denna gång fick han 38 poäng!
Men den största vinsten denna dagen var trots allt Safirs uppförande!!
Han var SÅ duktig och jag är SÅ stolt över honom!!
