Kesoneso

Efter att Malin och Jocke och Johannes kom tillbaka från Kolmården i måndags, var vi ju givetvis tvungna att ta med dem till vår favoritrestaurang Butlers Hörna, för att avnjuta mycket god mat.




När vi väntade på bussen efteråt passade Johannes på att köra lite lydnadsträning med Thomas. Här tränar de på "ligg fint":





I tisdags fick vår anställda sköta firman medan vi körde ut på äventyr. Det tog visserligen en liten stund innan vi kom iväg för av någon anledning stormade det in folk precis vid öppning så vi fick ta några kunder först.

Men till slut kom vi i alla fall iväg och färden styrde först till Söderköping. Där letade vi upp en glassbar som är ganska känd som heter "Smultronstället". Och jag får nog säga att de verkligen lever upp till sitt namn. Vi valde att bara ta lite mjukglass/kulglass i snabbkassan, för på andra sidan huset kunde man få lite mer fina glassgrejor typ banana split eller så, men där var så lång kö så vi funderade inte ens på det.....
Och det var verkligen inget fel på glassen på vår sida ändå, jag har aldrig sett så många smaker att välja på, och alla ni som kan tänka er att äta glass i stora lass, eller hinkavis (se bild), ska definitivt ta er hit. Den godaste mjukglass jag någonsin ätit.




Tanken var sedan att vi skulle köra och spela minigolf, men Thomas "råkade" köra inom och visa var brandkårsmuseet låg. Han skyllde på att han skulle visa en vägskylt som vi sett innan som vi tyckte var ganska skojig, som fanns på väg in till museet.



Vi som alltid trott att hastighetsskyltar bara gällt andra...   :o)


Nu är det så att han har tjatat på mig ganska länge att han ville till det här museèt, så nu när vi ändå var där och det var öppet fick han äntligen dit. Tyvärr fick man inte fotografera inne i museet så vi fick nöja oss med en bild utifrån på en mycket gammal brandspruta.



Till slut kom vi i alla fall fram till minigolfbanan, och vi förberedde oss alla på att frysa som bara den, för det hade börjat mulna på bra och regna. Men vi hade sådan tur så att det var bara lite i början det regnade på oss, och då ställde vi oss under ett parasoll när vi tittade på den som golfade för tillfället.




Givetvis måste jag ju berätta att undertecknad vann hela matchen med en poäng före Jocke. Men det var väldigt jämnt ett tag, jag drog dock om honom på näst sista banan.





Onsdag förmiddag körde sedan de andra vidare på sin semester, och Thomas och jag fortsatte i de gamla rutinerna. Men framemot eftermiddagen frågade plötsligt min älskade sambo om jag ville köra hem och vara hemma över helgen och början av nästa vecka. Hmm.... nästan en dum fråga......   :o)

Därför ställde jag klockan tidigt (05.30) på torsdagmorgonen, och vid sex-tiden var jag på väg hem, och ska nu kanske få vara hemma ända till onsdag i nästa vecka !!

Det första jag gjorde när jag kommit hem var att gå in och lägga mig och sova en stund (jag är ingen morgonmänniska)...

Sedan gick jag ut och hälsade på alla djuren, och släppte ut Grisella och Lille Wille i hagen för första gången. Ja, alltså Grisella har ju varit där innan, men jag har hållit bägge två instängda i stallet för att de skulle lära känna varandra lite bättre och för att  Wille skulle hinna bli lite mer tam. Sedan är det ju alltid en liten risk att han kan smita genom staketet innan han har lärt sig att där är ström i det. Men som tur är så håller han sig alldeles intill henne hela tiden och hon har inga funderingar på att gå nära staketet.

Fåren var MYCKET nyfikna på vad det var som kommit ut i deras hage....




Han gick faktiskt under staketet en gång och fick en stöt. Han blev dock så rädd så han sprang snabbt tillbaka in igen till Grisella, så han har nog snart lärt sig.

Fram emot kvällen var det så dags att hoppa i duschen, för jag skulle köra på kalas. Min bror fyllde nämligen år igår och han skulle firas hos mamma. Det roliga i detta var att ingen visste att jag var hemma, så denna gången var det jag som fick överraska brorsan, mamma, pappa och Eva ! Haha !

Dock fick jag inte riktigt den reaktionen jag hade väntat mig, för när jag klev ur bilen så satt bara alla och tittade på mig, kanske där var någon som frågade vad jag gjorde där. Men så fort jag öppnade och släppte ut Max så började alla ropa och heja på honom, och där blev ett himla liv. Hmm... Ja, där ser man vem som är allas favorit, och inte är det jag ! Hihi

Vi fick en trevlig kväll i alla fall, trots att det kom lite regn emellanåt, så var det varmt nog att sitta på verandan.




När jag vaknade imorse var det lite bättre väder, eller i alla fall uppehåll, så jag bestämde mig för att köra iväg och bada med Max.
Sagt och gjort, jag körde inom och hämtade mamma så hon fick följa med och sedan körde vi bort till sjön. Dock blev det ingen lång badstund, för trots mina helhjärtade försök att laga Max vattenleksak, hann jag bara kasta några gånger innan den sjönk som en sten!
Snopna stod vi där på strandkanten och tittade på när Max försökte hitta den utan att lyckas, och till slut gick även jag ut för att leta. Men vattnet var så grumligt av vågorna så det var helt omöjligt att se något.
Och i Max värld existerar inte någon annan leksak och att bada utan den är helt otänkbart. Så det var bara att gå upp till bilen och köra tillbaka igen.



Eftersom det blev så kort stund hann jag inte ta några bilder så det fick bli en gammal badbild istället.

Vi avslutade med en snabb fika hos min moster, men nu började det åska så Max och jag skyndade oss hem så vi kunde lägga oss under täcket !