Kesoneso

Nu sitter jag här framför datorn, mätt och belåten snart på väg till sängs.

Det har ju varit en vanlig jobbdag egentligen men ändå inte för en del av folket som kommit in har visat sig vara blomsterbud!
Eftersom jag är så långt hemifrån har ju ingen kunnat gratta mig mer än sambon (som har retat mig för att bli tant lika mycket som han har grattat mig), så därför har det blivit med blomsterbud istället.

Här är de fina blommorna jag fått

Från mor min:



Från Fassan o Eva o Brossan o Kia:



Och jag fick även av min revisorfirma:



Tusen tack alla för fina blommor, trevliga sms och telefonsamtal.

Avslutningsvis tog sambon mig med ut på en bit god mat på vår favoritrestaurang här uppe, Butlers Hörna. En lagom liten och mysig restaurang med god mat!
Tack Älskling!

God mat:

Jaha, då har man passerat det är magiska 30-strecket.
Hur känns det?    frågar alla.
Tja, hur ska det kännas. Jag tycker faktiskt inte det känns så farligt. Till och med ganska kul.

Nu undrar ni kanske om jag fick någon frukost på sängen.
Jodå, faktiskt fick jag det, en riktigt fin också.



Jag har ju visat den häftiga krukan jag fick i förskott redan, och som ni ser på bilden ovan så fick jag en till nu. En kossa denna gången, jag samlar nämligen på kossegrejor i köket.
Dessutom fanns där med syrener som han "hittade" när han körde för att hämta frukosten.

Han visade även en bild hemifrån på dörren som blivit gjord till grisen och getternas ingång och sa att det var också en av mina presenter.



Bra att man kan stänga om dem när det behövs, annars har de ju egentligen fritt att gå ut o in som de vill, så dörren kommer mest att stå öppen. Får måla den lite också bara.

Men den första överraskningen jag fick imorse var att han hade köpt och hissat skånska flaggan här uppe i främlingsland. Skönt att känna sig lite hemma idag.



Och den största överraskningen idag (hitills i alla fall), var när första kunden kom för att hämta en möbel. De hade varit här igår och tittat ut den och skulle komma idag för att hämta den, och när det var dags att ta betalt, började sambon bete sig lite konstigt och sa att jag kunde ta betalt.
Vad tramsig du är menade jag på, det är ju din kund. Men han envisades, så jag började skriva kvittot och när jag sedan skulle räkna ner summan slängde kunden upp vår annons som han klippt ut från tidningen. Varför har han gjort så tänkte jag och tittade närmre på den. Då var där ändrat en del i den:



DET var jag inte beredd på kan jag säga. Se själv min reaktion (han försvann in i smyg och hämtade kameran när jag skrev kvittot).




Om ni tittar på frukostbilden så ser ni att det sitter ett kuvert i kossekrukan. I kuvertet låg en peng och så stod det att "om det jag har i garderoben inte räcker till ikväll, så fick jag här ett litet bidrag", eller nåt i den stilen.

Hmm... Då blir man ju inte alls nyfiken va?

Nå, jag får väl helt enkelt hålla mig till tåls och se vad som händer under dagen.
Jag kommer med en uppdatering senare.

Idag har det varit SÅ varmt och skönt väder hela dagen. Det har varit jättehärligt. Trots det har det inte varit speciellt mycket att göra, men det är ju måndag så man kan ju inte vänta sig några underverk. Har hunnit pyssla med lite annat istället som också behövdes göras, men jag kan inte säga vad, för då avslöjar jag det för sambon som är hemma och antagligen kommer läsa detta.  Hehe....

Innan han körde hem igår fick jag en lite för tidig födelsedagspresent av honom. En jättehäftig kruka:



Jag har ju nämt någon gång att kunder kan komma med konstiga kommentarer, men ibland kan de vara riktigt roliga också.
T.ex. för ett tag sedan när jag gick fram för att prata med en kund som hade satt sig vid ett bord:



Jag:                    Hej, kan jag hjälpa till med något?
Kunden:            Det här var ett snyggt bord. Vad kostar det?
Jag:                    Det kostar 9950 kronor
Kunden:            Det var ett dyrt bord.

Nu kommer kundens fru (gissar jag) också fram till oss, varpå mannen snurrar bak huvudet mot henne och säger:

                             Det här bordet vill jag ha.
Frun:                    Bara bordet?
Mannen:              Ja, jag får börja med det för det är det enda jag kan lösa ut i år.
Frun:                    Du tror inte det ser konstigt ut med IKEA-pallar till ett så snyggt bord då?

Hmm... okej det var inte lika roligt så här efteråt, man måste nog ha hört det för att skratta åt det.

Men det ett snyggt bord i alla fall !    Granitskivan i mitten är dessutom en snurrskiva.

För er som är intresserade har jag nu bytat bilden på hur logen såg ut innan renovering, som jag skrev att jag skulle. Se bara inlägget : Renovering pågår

Det händer med jämna mellanrum att jag tjatar på sambon om att jag inte hade haft något emot att få frukost på sängen. Jag har även dragit upp det lite oftare nu på sistone och menat på att jag fyller ju faktiskt år nästa vecka och kanske i alla fall kunde få det då.
För trots att han många gånger kan vara riktigt romantisk, så är just frukost på sängen något som han har väldigt svårt med. I bästa fall kan han vispa ihop lite nyponsoppa till mig när jag är magsjuk, men det är så långt han sträcker sig.

Men så i morse när han väckte mig och sa att det var dags att gå upp så sa han:
- Vänta ett ögonblick, så ska du få frukost på sängen.
Och i några få sekunder tänkte jag: Yes äntligen!

Men det var som sagt bara några sekunder, för helt plötsligt kom något flygande genom luften. Det var brödpåsen, sedan öppnades kylskåpet och då kom smöret farandes, efter det pålägget och till slut juicen (tur att det inte är så långt mellan kylen och sängen i en husvagn).



Tja, vad säger man? Han har ju rätt, det är frukosten och den är på sängen. Ändå är det väl inte riktigt vad jag hade tänkt mig...

Jag får väl hoppas på att detta var som han tränade och att det blir bättre till på torsdag. Man ska ju vara optimist, så jag fortsätter som sagt att hoppas på frukost på sängen till dess!

Lurvas har problem varje sommar med att han kliar sig en del så att ibland blir det sår. Detta är på grund av att han inte fäller vinterpälsen i tid utan går och blir jättevarm. Så i fjol provade hovis och jag att se om det skulle kunna gå att klippa honom utan att gick bärsärkagång. Det visade sig att han var hur duktig som helst, stod snällt som en ängel nästan hela tiden.

Så därför var det nu dags igen. Jag såg att han hade börjat klia sig, så idag kom hovis ut med klippmaskinen.
Även denna gången var han jätteduktig, var bara på ett par ställen han trilskades lite mest för att det killade antagligen.

Som ni ser nedan har han VÄLDIGT mycket päls som ska av (inte konstigt det blir varmt och kliar), så det tar sin lilla stund.



Hihi, det blir en väldig skillnad....







Här ser man hur lite bättre hur lång pälsen är:





Han står t.o.m. still när vi klipper ansiktet:



Hihi, vad rolig han ser ut va?


Någon som vill sticka en tröja eller nåt?
Jag kan skänka material.





Och precis som förra gången måste han ju givetvis få ett litet hjärta på rumpan:



Och såhär här lite blev där kvar av honom till slut:



Jag tycker han blir så fin! Nu liknar han en riktig åsna liksom....

Efter att vi hade klippt Lurvas gick vi in och fixade lite middag, och sedan tog vi alla hundarna på en promenix! Hovis har tre hundar, och när hon kommer ut såhär i "privatärende", dvs inte när hon kommer för att fixa hovar och ska vidare till andra kunder, så brukar hon ta dem med sig så Max får lekkamrater.

Det har med andra ord varit en härlig dag i lugnets tecken samtidigt som man har fått en del gjort.
Jag tycker om sådana här dagar när någon kompis kommer några timmar och man får lite sällskap i stallet eller på promenixen med hunden eller dylikt. Det blir mycket roligare än att gå ensam.

Kommer ni ihåg att jag berättade om min jobbarkompis som jag "stal"  länken om Britainś got talent ifrån.

Nu har jag tänkt göra det igen, hon hade en länk som man verkligen får ett gott skratt av.

Enjoy!

Det sa Jonte

Stora förändringar är på gång hemma hos oss. Som de flesta av er vet så är ju vårt ställe inte i bästa skick om man säger så, utan det var ju vid köpet ett renoveringsobjekt som mäklarna så gärna kallar det. "Något för den händige". Och det vet vi ju alla vad det betyder. Just det, man väntar bara på att allt ska rasa ihop i nästa Gudrunstorm.

Vi har nu snart bott här i två år och har försökt fixat till något när där har varit möjlighet. Allra först fick vi städa ur överallt, där fanns gammalt skit i alla bemärkelser sen flera år tillbaka.   
T. ex. i de så kallade garagen låg där gamla fodersäckar, brädor, plankor, utslängda gamla möbler, spisar m.m. som räckte i stort sett ända upp i taket.

I stallet hade där varit grisar och där var inte utmockat efter dem, så det hade ju stelnat så det var hårt som betong. Jag fick använda en hacka (ni vet sådan där som guldgrävarna hade) för att få det att lossna.



Efter mycket blod svett och tårar hade jag fått det såpass utmockat så att jag kunde köra igång högtryckstvätten, och till slut kunde man faktiskt se golvet....



När städningen överallt var färdig började vi med en del renovering. Först började vi med att få klätt om det vi kallar drängalängan. Det är den byggnaden som har ett litet rum där drängen antagligen har bott en gång i tiden (numera fungerar det som sadelkammare åt mig och ett litet förråd). Det är samma hus som garagen också fanns i.



Det behövde nog fixas till va?
Nå, det gjorde vi  i alla fall. Först tänkte vi ju att den behöver kläs om och snyggas till, men det visade sig att den var rutten ända in i stommen så alla reglar och bjälkar m.m. fick också bytas ut. Också gjorde vi om garagen till en stor carport istället.



Framsidan fick vänta för den var inte i lika dåligt skick.
Som ni även ser på bilderna har vi haft en grävare här och fixat i ordning gårdsplanen för den bestod mest av gräs som på vintern bara blev dynga.

Nu är då renoveringen igång på nytt och denna gången är det stallbyggnaden. Så här såg den ut innan:



Nu börjar den i alla fall se betydligt bättre ut. Vi har byggt till en extra port och fått klätt om hela framsidan. Bytat dörrarna, jag har äntligen fått en tvådelad dörr som jag alltid önskat mig i stallet !





Fin va ? Ja alltså den ska ju målas mer så den inte är så flammig.

Även gavlarna kläs om, den ena hade börjat ge sig utför så det var hög tid.

När vi nu ändå har en container här passade vi på att tömma uppe på loftet och riva den delen som är över själva stallet, för där var lika mycket skit som i resten av husen, men vi har inte vågat städa där för man trampar igenom golvet. Här ser man en liten del av det som fanns däruppe:



Så nu är det öppet hela vägen upp i taket i stallet, förutom bjälkarna, de får sitta kvar sålänge.

Precis som jag hoppades blev det bättre väder redan igår, vilket samtidigt innebar att vi hade lite mer spring hos oss.  Så det är bara att hålla tummarna på att vädret håller i sig ett tag igen.

Vi går visserligen inte sysslolösa för det, för det är alltid något som ska göras, skrivas, flyttas eller märkas om. Det tar liksom aldrig slut det där "osynliga", men så är det väl inom alla jobb.
Dessutom håller vi fortfarande på och ändrar lite här och lite där, med utställningen, eftersom vi har fått tänka om såpass mycket hur man ska bygga upp det efter att de byggde till här. Vi är fortfarande inte riktigt nöjda med en av hörnorna här. Och sedan försöker man ju alltid förbättra efterhand som man kommer på ideer om hur man kan ha det.

T. ex. så har vi byggt till ett podie där vi sätter upp en möbel som är extra prisvärd för tillfället.



När sedan den möbeln är såld, sätter vi ut någon annan på erbjudande.

Först hade jag tänkt att jag skulle fixa lite god lördagsmat ikväll, men sedan kom jag på att vi ska ju iväg och titta på dansuppvisning ikväll. Vi har en tjej anställd som jobbar lite efter skolan och på helger, och hon går på dans av något slag. Innan var det streetdance, men jag tror hon hade bytat till något annat nu. I varje fall så har de uppvisning ikväll så vi ska gå och kolla på det.

När jag kom på det så fick jag ju ändra lite i planeringen, vilket resulterade i att det blev lite god fredagsmat igår kväll istället. Så snabbt iväg till affären (vi har inte så långt som tur är, det har vi ju där hemma) och handla mat.

Det blev tortillas, en av våra favoriter och samtidigt så lätt att göra.

Det tråkiga vädret fortsätter hålla i sig, vilket innebär att det också är lite lugnare för oss. Om det inte regnar så blåser det, och om det inte blåser så är det kallt, förutom när solen lyckas titta fram ett par minuter då och då.
Och det säger ju sig själv att det springer mindre folk här då.
Dels är det ju ingen som kommer på tanken att gå ut och sätta sig och därigenom märker att de behöver nya möbler och dels för att det är ju inte jätteskoj att gå ute hos oss och prova möbler som blivit blöta av regnet eller som blåser omkull i kastvindarna.

Men det är som jag brukar säga till en del kunder, att här ser man ju i alla fall vad möblerna går för. Det både snöar, regnar och blåser på dem förutom solen som skiner. De ska ju klara allt. Men det är ganska svårt att hålla sig för skratt ibland för det är betydligt fler än ni kan tänka er som kommer in, tittar på någon möbel och sedan frågar :   Tåler denna att stå ute?

Då vill man bara svara ibland : Ehh, tja vad ser det ut som att den gör här?

Nåväl, har vi tur blir det lite bättre väder i helgen. Det hade varit skönt, inte bara för att det ska komma mer folk (fast mest därför förstås), utan även för att jag är ju så frusen av mig så jag går själv och småfryser mesta tiden.

Nu har den svenska sommaren hunnit ikapp oss. Det har regnat till och från några dagar här nu och även hemma tror jag. Vi såg hur det blev mörkare och mörkare på himlen här innan idag och började plocka in dynorna från möblerna, men givetvis kommer det en liten rusch med kunder precis då. Det har varit väldigt lugnt annars idag för att vara fredag, mest bara lite strökunder, men precis när molnen ser som mest hotfulla ut bestämde sig visst alla för att besöka oss.

Nåväl, till slut hann vi i alla fall hjälpas åt att få undan dynorna och precis när vi var färdiga och gick in i förtältet så öppnade himlen sig. Det kom en rejäl åskeskur, fast utan åskan, så hade vi inte hunnit få undan dem så hade allt varit dyng surt. Konstigt nog har vi inte haft en enda kund efter det (hehe).

Så här trist ser här ut när det regnar:



Eftersom det blev så lite att göra stack sambon iväg för att hämta pizza så vi kan få äta någorlunda i tid för en gångs skull. Annars hinner man inte få mat i sig förrän vid 20.00 -21.00 (oftast närmre 21.00),  och på helgerna när det är mycket att göra har man många gånger bara ätit ett par korvar med bröd mitt på dagen.
Är det lite lugnare hinner jag sticka över och hämta en dagens, men man äter inte den med någon mat-ro precis. Det är ett par tuggor, hjälpa en kund, sätta sig, ta ett par tuggor, hjälpa en kund o.s.v.

Nu har klockan hunnit bli över 19.00 under tiden jag skrivit detta, så  jag ska  gå ut och stänga igen så det är klart när pizzan anländer.

Jodå, tranan som jag lade in en halvkass bild på tidigare, återkommer med jämna mellanrum. Tror faktiskt att den är här så gott som varje dag. Detta innebär ju också att den vänjer sig mer och mer vid att det rör sig i vår trädgård, så nu kan jag komma mycket närmre den.
Dock håller den sig mitt på åkern så jag kan ju inte gå längre fram än till åkerkanten, men det har i alla fall ändå resulterat i ett par något bättre bilder, och faktiskt även någon filmsnutt. Nu går det ju bara att lägga in bilder här så vi får nöja oss med det.



Tyvärr är det ju en som sagt en halv åker mellan oss så det blir ju inte direkt någon närbild. Jag tog även bilder med den digitala zoomen men då blir det ju så suddigt tråkigt nog.



Men jag är åtminstone glad för att den känner sig så pass trygg, fast jag står i närheten, att den går och småäter lite hela tiden (åkern är nysådd så det är ju en guldgruva).



Innan har det alltid varit ett par som har funnits här, och jag är långtifrån någon expert på fåglar men jag har även fått för mig att de normalt hänger ihop parvis.
Detta innebär att vi misstänker att det tyvärr hänt något med denna tranans partner. Hade varit roligt att ta reda på hur det är med tranor, om de har en partner för livet eller om denna stackare kan tänkas få chans att träffa någon ny.
Hmm, det lät konstigt men ni förstår kanske vad jag menar. Vissa djur har ju bara en partner och om det händer något då så är den andra ensam resten av livet.

Då var man hemma igen en runda, vilket innebär att jag hinner blogga lite igen. Det är riktigt svårt att få tid till det när vi jobbar så långa dagar. Man stupar liksom direkt i säng när vi är klara för dagen, och har inga större funderingar på att sätta sig vid datorn.

Men nu har jag tid! Sitter och väntar på att hovis ska dyka upp och fixa hovarna på Sampa och Lurvas. Sampa ska hon bara plocka av skorna och snygga till lite, men Lurvas är där lite mer jobb med. Han har nämligen bärrandsröta och vi har kämpat med att få ordning på det ganska länge, men sist hon var här sa hon att det började likna något nu så det ska bli spännande att höra hur det ser ut denna gången. Hon trodde att han skulle kunna vara bra till sommaren om det gick på samma håll hela tiden nu. Men vi får se som sagt vad hon säger denna gången.

Under tiden jag har väntat på henne har jag passat på att borsta över djuren lite, Sampa var den som behövde det mest för hon fäller som attans nu och jag har ju inte kunnat rykta lite varje dag som man alltid gör annars. Så idag har jag nästan ryktat bort hela hennes vinterpäls.

Så här såg hon ut innan:



Allmänt förskräcklig alltså. Det gjorde ju inte saken bättre att hon var blöt efter regnet och att hon rullat sig.

Som synes nedan (visserligen inte lika bra som i verkligheten) så har hon blivit av med en hel del päls idag.



Till slut tittade där faktiskt fram en liten shettis under all pälsen....



Den stackaren kommer väl att få en köldchock inatt   :o)

Det blev lite päls av det, här ligger ca 6 -7 högar av den här sorten i hagen och vindskjulet nu (vi stod inne under skurarna och  ute när solen tittade fram).



Även Lurvas fick sig en genomborstning men han har inte börjat fälla ännu så där var inte så mycket att göra.



Men det blev bättre i alla fall.



Till slut hamnade även getterna under borstens våld även om det var med viss protest.....!

Det börjar bli hög tid att klippa det lilla gräs vi har i vår mossmatta, men jag drar mig faktiskt för det när det poppar upp såna här fina saker mitt i :



För någon dag sedan när jag kom in i husvagnen låg där en bit trekantigt pappersskräp som jag plockade upp, och skulle precis slänga, när jag tittade lite närmre på det. Då visade det sig att det var inte alls något pappersskräp



Jag har lagt det sidan om tändsticksasken för att visa storleken. Nu är detta säkert inget konstigt alls för många av er men jag hade aldrig sett det innan och tyckte det var häftigt.
Jag började peta lite i den och då såg det ut såhär:



Efter ytterligare lite petande blev det såhär:



Nu ser man ju riktigt vad det var. Och det var ju inget svårt heller, men jag hade som sagt aldrig sett det innan.